VAD ÄR HANDLEDNING?
Handledning handlar inte om att någon kommer in och ger svar eller en massa klockrena råd och tips på hur man löser en problemsituation.
Handledning handlar om att vi alla är experter och, i detta fallet (dvs behovsanalyserna), alla en del av elevhälsan. Tillsammans hittar vi lösningar på problem.
Det är också MYCKET enklare att genomföra förändringar om man själv varit med och tagit fram dem. Man förstår bättre varför dessa förändringar måste till och man är villigare att genomföra dem. Top - down styrning dvs att någon kommer utifrån (kanske uppifrån i form av en chef) ger sällan den effekt som man önskar sig.
HANDLEDNING KRING ELEVER I BEHOV AV STÖD
Elever med funktionsnedsättningar är ingen homogen grupp och därför finns det inte något speciellt undervisningsupplägg som kan möta upp behoven hos alla inom denna grupp. Stödet behöver baseras på varje enskild elevs behov.
Handledning blir i många fall ett framgångsrikt sätt att ta reda på vilka anpassningar som en elev i behov av stöd behöver. Tillsammans kartlägger man elevens styrkor och svårigheter samt vilka behov eleven har. Därefter kommer man fram till en eller några mål som man önskar uppnå för för att slutligen hitta några anpassningar av lärmiljö, undervisningens innehåll eller metoder som man vill pröva under en period.
BARN I SVÅRIGHETER
För förändringar måste, i de flesta fall, till när ett problem uppstår. Om en elev får ett utåtagerande beteende eller har svårt att följa med i undervisningen, så är det inte hos eleven problemet ligger. Här kommer skillnaden mellan att se på: Barn MED svårigheter eller Barn I svårigheter.
Det är omgivningen som skapar problemet. Så ser i alla fall jag på det! Vi måste försöka hitta sätt att ändra omgivningen som gör det möjligt för eleven att följa med i undervisningen eller klara av det sociala samspelet på fritids osv. Följande liknelse tycker jag är fantastiskt bra:
”Barn med autism kan ses som tåg, medan andra barn är som bilar. Bilarna har lättare att ta sig runt i livet, de kan svänga av och till och med göra en U-sväng och börja om. Tågen fungerar lika bra som de andra barnen så länge de har sitt spår och sin tidtabell. Men de har svårare för att starta, stanna och plötsligt svänga av i sin vardag. De vuxna runt omkring måste se till att lägga spåret rätt så att tågen hela tiden kan hålla sin kurs.”
(Jessica Jensen författare till barnböckerna och super- A) .
Barn med autism ingår i NPF (neuropsykiatriska funktionshinder) vilket även kan vara barn med ADHD, Språkstörningar, Tourettes syndrom. Ungefär 4-5 elever per klass har någon form av funktionsnedsättning.
EXTRA ANPASSNINGAR
ANPASSA LÄRMILJÖER, INNEHÅLL OCH METODER
Självklart finns det många barn utan diagnos som också får svårigheter i skolan. Det finns även flera av våra yngre barn som ännu inte har utretts för eventuell diagnos. Men ALLA har rätt till den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska utvecklas så långt som möjligt. Det står i Skollagen.
Skolan har dessutom ett SÄRSKILT ANSVAR för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Det gäller såväl i undervisningen som i andra lärmiljöer, till exempel rastaktiviteter… Det handlar om att motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.
I de allmänna råden för Stödinsatser i utbildningen ges följande exempel:
”Om det i klassen finns en elev som är rullstolsbunden kan läraren behöva anpassa rörelseuppgifterna så att alla elever kan genomföra dem för att eleven i rullstol inte ska exkluderas eller missgynnas vare sig i undervisningen eller i bedömningssituationen.”
Här tänker man med andra ord att anpassningarna ska ske på gruppnivå dvs man lägger upp undervisningen för hela gruppen så att ingen elev exkluderas.
KARTLÄGGNING + KUNSKAP LEDER FRAM TILL BÄSTA ANPASSNINGARNA
I veckan kom en artikel i Skolvärlden om att majoriteten av lärarna vet för lite om diagnoser. Bara 1,6 % uppger att de har tillräckligt med kunskap. 90% angav att de behöver och vill ha mer kunskap. Bara 20% av specialpedagogerna uppgav att de hade tillräckliga kunskaper.
Undersökningen av Karolinska institutet visade även att bristande kartläggning är ett av problemen om det inte fungerar för elever i behov av ärskilt stöd. Om skolan kartlägger elevens behov, kognitiva och sociala förmåga, blir det enklare att stötta på rätt sätt.
Elisabet brukar säga:
”Eleven utmanar mest när...
...förmågor saknas
...omvärlden kräver
När dessa krockar så blir det flykt, explosion, ovilja eller trötthet dvs eleven utmanar. Vi bör inte kräva för mycket som han eller hon ändå inte klarar.
Ett bra exempel på kartläggning som kan leda till verkningsbara anpassningar är att göra en energiinventering:
- Vilka aktiviteter fungerar bra respektive mindre bra?
- Vilka miljöer fungerar bra respektive mindre bra?
- Vilka personer fungerar bra respektive mindre bra?
Hitta energibovarna och gör mer av det som ger energi.
Tänk på att varje elev behöver vara trygg med svaren på följande frågor annars tar det mängder av energi från eleven:
- Var ska jag vara
- Vem ska jag vara med
- Vad ska jag göra
- Vad ska jag lära
- Hur ska jag göra
- När ska jag göra det
- Hur länge ska jag göra det
- Vad ska jag göra sedan.
BEHOVSANALYSER
Här på Fridaskolan i Mölnlycke har vi valt att ha kartläggning och handledning med specialpedagog 3-4 ggr/termin vilka vi kallar för Behovsanalyser. Hela arbetslaget kallas till dessa möten då det är en styrka att alla pedagoger som ser eleven är med och bidrar till kartläggning och hur man kan anpassa undervisningen. Dessa möten läggs ut i ett rullande schema i kalendern för att specialpedagogen ska hinna träffa alla 10 arbetslagen förskoleklass - åk 9. Vid dessa tillfällen har även fritidspedagogerna en viktig roll. De ser eleverna i andra sammanhang, men är också ofta med i klassrummet och kan stötta eleverna på olika sätt.
Behovsanalyserna har som främsta uppgift att tidigt lyfta elever som vi känner oro för. Att arbeta förebyggande och att göra tidiga upptäckter leder sannolikt till färre brandkårsuttryckningar. De kontinuerliga mötena bidrar även till att hålla oss påminda om de extra anpassningar som vi kommit fram till att genomföra. Behovsanalyserna ligger även till grund för organisationen och resursfördelningen mellan årskurserna.
SLUTORD...
I slutändan är det bra att tänka på att om eleven inte vågar prova eller det känns som att de inte försöker så beror det inte på att ”de kan om de bara vill”. Det är snarare så att ”de vill om de kan”.
(Ross Greene).
Vi pedagoger måste helt enkelt se till
att eleverna känner att de kan!
att eleverna känner att de kan!
