Hur stötta de exekutiva funktionerna?

Nu dammar vi av den här gamla bloggen återigen... 

Dagens konferens handlade om hur vi kan frigöra resurser för kunskapsinhämtning genom att träna och kompensera för de exekutiva funktionerna. 

De exekutiva funktionerna kan sammanfattas som; 

• Planeringsförmåga
• Organisationsförmåga 
• Tidshantering
• Initiering (dvs vår inre motor) 
• Arbetsminne
• Metakognition (hjälper oss hålla reda på våra tankar)
• Självreglering
• Uppmärksamhet
• Uthållighet och flexibilitet

Denna fina sammanfattning samt idéer och tips på hur man
kan kompensera och  träna delades ut på konferensen.
Den är gjord av Jenny Hörnquist och Karin Malmberg - Uppsala

Alla ovanstående funktioner ställs det höga krav på i skolan. Men det varierar väldigt hur välutvecklade de är hos våra elever, både med ålder och mognad. De exekutiva funktionerna är inte färdigutvecklade förrän i 25 årsåldern och elever med funktionsnedsättningar inom NPF har ofta nedsatta exekutiva funktioner.

Vi använder de exekutiva funktionerna främst när vi ska lösa nya problem eller när det ställs nya krav på oss. Våra områdesarbeten är exempel på när vi ibland frångår våra ordinarie rutiner och ramar. Då ställs det höga krav på de exekutiva funktionerna hos våra elever.

Skolverket har gett ut en skrift - "Att stödja exekutiva funktioner i praktiken". Där föreslår de bla följande insatser för att avlasta de exekutiva funktionerna och frigöra resurser för kunskapsinhämtning :

• Tydliggörande pedagogik
• Lektionsstruktur
• Visuellt stöd
• Checklistor
• Tankestöd
• Mallar
• Bryta ner uppgifter i mindre delar
• Tydliga scheman
• Tidsstöd

Även detta häfte från Skolverket delades ut under konferensen.

En stor risk när man inte kompenserar och tränar de exekutiva funktionerna är att eleverna blir stressade. Stress stjäl både energi och fokus från lärandet. 

En metafor som användes under konferensen är tåglufferi. Då ställs vi verkligen inför nya situationer och utmaningar hela tiden. Det ställs höga krav på våra exekutiva funktioner. Men om vi har förberett oss väl och om tågstationerna kompenserar på olika sätt kan vi få ner stressen och njuta av resan.

För att jag ska få en bra resa behöver jag förberedelser i form av:

• Tydlig destination - både långsiktigt och delmål
• Tydliga kartor för att se helheten
• Tidsangivelse - hur länge ska jag vara ute?
• Vilken utrustning behöver jag ha med mig osv?

På tågstationen behöver jag:

• Tydliga visuella skyltar

• Klockor

• Tidtabeller 

• Tydlig info om förändringar - det blinkar

  

• Informationsdisk där jag kan fråga om hjälp osv

På tåget:

• Information ropas upp om: nästa station (i god tid), hur vi ligger till i tid, förändringar osv. 

Sammanfattningsvis så tror vi i elevhälsan att områdesarbete har stora vinster för våra elever såsom tydligt syfte och sammanhang, ökad motivation, effektivare undervisning och sambedömning - för att välja ut några.

Men vi måste kompensera och träna de exekutiva funktionerna för att frigöra resurser för kunskapsinhämtningen.

Läs gärna mer detaljerat kring HUR i kompendiet som delades ut. Har ni det inte så kontakta Åsa så skickar jag ut ett nytt!