Föreläsning Neuropsykiatriska funktionsvariationer

I ett tidigare inlägg belystes att så många som 90% av oss pedagoger i Sverige upplever att vi behöver och vill ha mer kunskap kring neuropsykiatriska funktionshinder. 

Detta är ju inte så svårt att tillgodose hos oss på Fridaskolan när vi har en skolpsykolog (Elisabet Olsson) som har förmågan att förklara och förtydliga kring detta och dessutom bjuda på ett och annat gott skratt. 

Att sammanfatta dagens föreläsning på 2 timmar blir en utmaning, men jag tänker göra ett försök. Däremot delar jag upp det i två blogginlägg! Den som väntar på något gott….

Del 1

FUNKTIONSVARIATION

Tidigare använde vi uttryck som funktionshinder, funktionsnedsättning eller funktionssvårigheter. Samtliga dessa begrepp har en tendens att särskilja eleverna från övriga elever. Men vi är alla olika och vi fungerar olika, därav det ”nya” begreppet funktionsvariation (även funktionsskillnad används ibland).

ESSENCEBEGREPPET

Det finns ett antal olika neuropsykiatriska funktionsvariationer som ofta går in i varandra dvs en elev kan ha fler diagnoser än en:

• ADHD  (ADD ingår) (läs mer här)              
• Tourettes 
• Tvång  
• Generella inlärningssvårigheter (elever som ligger precis över särskolenivå där flera av kunskapskraven är oerhört svåra att uppnå och vår undervisning är svår att följa).
• Språkstörning (läs mer här)
• Dyslexi (läs mer här)
• Dyskalkyli (läs mer här)      
• Autismspektra störning  (här ingår bl a Asperger, högfungerande autism osv) (läs mer här) 

ADHD

A- Attention = Uppmärksamhet

D- Deficit = Svårighet

H- Hyperactivity = Överaktivitet

D- Disorder = Problem

Om man har ADHD uppfyller man ofta följande kriterier:

• Uppmärksamhetssvårigheter
• Impulsivitet
• Hyperaktivitet

Detta kan både vara hinder och tillgångar beroende på situation och hur mycket man klarar att kanalisera dem.

KÄNNETECKEN - UPPMÄRKSAMHET

• Störs lätt av ljud 
• Ouppmärksam på detaljer 
• Svårt att bibehålla uppmärksamhet på uppgifter
• Verkar inte lyssna 
• Svårt med instruktioner 
• Tappar ofta bort saker 
• Glömmer

KÄNNETECKEN - IMPULSIVITET

• Kastar ur sig svar innan frågan ställts klart
• Svårt att vänta på sin tur
• Ständigt på språng
• Lättfrustrerad
• Ständigt i NUET inte DÅ och SEN 
• Styrs av lust

KÄNNETECKEN - HYPERAKTIVITET

• Svårt att sitta still med händer och fötter
• Lämnar ofta sin plats 
• Springer omkring, klänger , klättrar
• Pratar ofta överdrivet mycket
• Svårt att ibland leka lugnt 
• Byter ofta sysselsättning , kort uthållighet

HUR VANLIGT ÄR ADHD?

• 3-6 % av alla skolbarn uppfyller alla kriterier
• 5 % har ADHD av lindrigare slag

OLIKA TYPER ADHD

• ADHD med uppmärksamhetsbrist (ADD) 
• ADHD med impuslivitet/ överaktivitet
• ADHD av kombinerad typ

KÄNNETECKEN - ADD

• Drömmer sig ofta bort
• Kan inte starta en aktivitet de inte själva valt
• Verkar lata, ointresserade
• Störs lätt av stimuli inifrån
• Har ofta stor skolfrånvaro

AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND -AST BEGRÄNSNINGAR

Om man har autismspektrumtillstånd har man ofta svårt med följande:

• Att förstå socialt samspel, interagera med andra och uppfatta avsikter (Theory of mind)
• Att uppfatta sammanhang och helheter (Central koherens) 
• Exekutiva funktioner dvs: att reglera sitt beteende. Planera och organisera, följa en plan och kunna vara flexibla
• Att tolka sinnesintryck som ljud, ljus , beröring och doft
• Motorik

ISBERGET????

Ofta ser vi beteenden som kan vara påfrestande för både oss pedagoger, klasskamrater men framförallt eleven med NPF själv. Det viktiga är att försöka ta reda på orsaken till dessa beteenden. Hur kan vi undvika att ställa krav på eleven som den inte har förmåga att klara av. Hur kan vi anpassa undervisningen och arbetsmiljön? 

Vi blir alla stressade när det inte går som vi tänkt oss. När saker förändras eller vi måste göra något som vi tycker är jobbigt. För en person med autism blir bägaren för stress överfull mycket fortare än för en person utan autism.

Testa gärna hur omgivningen kan te sig för en person med ADHD eller Autismspektra via kognitionssimulatorn. (OBS öppna länken i Firefox och ladda ner Adobe Shockwave reader om du ska öppna programmet).

FÖHÅLLNINGSSÄTT

ROSS W GREEN har bl a skrivit böckerna Vilse i skolan och Explosiva barn.

Ross W Green lyfter skillnaden i förhållningssätt till barn med funktionsvariationer. 

    

OVILJA                eller...                   OFÖRMÅGA

TVÅ OLIKA INFALLSVINKLAR

1. BARN KAN OM DE BARA VILL

Utgår från:

• att motivera barnet
• lära rätt och fel
• belöna och förstärka 
• bestraffa
• tro att barnet inte vill

2. BARN VILL OM DE KAN 

Utgår från:

• att barnet redan är motiverat 
• att barnet vet vad som är rätt och fel
• att barnet saknar förmågan att agera annorlunda
• att barnet saknar färdigheter som krävs för att klara vissa situationer i livet

VIKTIG FRÅGA ATT STÄLLA SIG !!!

Varför skulle barn INTE vilja göra så gott de kan om förmågan finns att göra det ???

Barn utan NPF kan ofta lära sig av tidigare erfarenheter. De har förmågan att knyta ihop det som hänt med nutid och framtid. Barn med NPF lever ofta i NU:et. Många gånger kan en situation upplevas som helt ny för dem även om de varit med om det flera gånger. Detta leder ofta till att de känner sig otrygga och stressade. Det fungerar då sällan med bestraffningar såsom - om du inte gör klart detta på lektionen så får du ta hem och göra färdigt. 

GEMENSAMMA OCH FÖREBYGGANDE LÖSNINGAR (CPS )

• Ta reda på vilka färdigheter som eleven saknar, ALSUP
• Samarbeta med föräldrar och arbetslaget
• Använd tre sätt att lösa problem (krogarna)

TRE VALMÖJLIGHETER ATT LÖSA PROBLEM 

PLAN  (korg) A

Nej! Du får inte, Du måste!

Ensidig problemlösning

PLAN (korg) B

Förebyggande lösning, lösa problem!

Gemensamt, komma överens.

PLAN (korg) C

Släpp det just nu ! Tystnad! 

Provisorisk plan.

Om vi lägger för mycket i A-korgen ställer det höga krav på oss själva och eleven med NPF. Om vi istället väljer att fokusera på det viktigaste och försöker bortse från andra oönskade beteenden under en period (C-korgen), är chansen mycket större att vi lyckas tillsammans med eleven. 
B-korgen handlar om att vi tillsammans med eleven kommer överens om några förändringar som ska ske och hur vi tillsammans ska agera för att få till denna förändring.

OBS! 
Det är viktigt att alla pedagoger runt eleven, och helst föräldrarna, har samma mål/prioriteringar kring vilka oönskade beteenden vi lägger i A-korgen.