Extra anpassningar - vad gäller för oss på Fridaskolan i Mölnlycke?

Nu är det dags att damma av den här gamla bloggen igen. Det var sannerligen ett tag sedan… 

Dagens konferens innehöll bl a en del där vi gick igenom det som är beslutat kring Extra anpassningar inför vt 2017 på Fridaskolan Mölnlycke. 

Vi kom fram till, på vår förra specialpedagogiska konferens kring kartläggning av elever, att vi inte varit helt konsekventa i VAR vi kartlägger elever och var vi skriver de extra anpassningar vi beslutat om. 

Det har även varit lite otydligt VEM som har ansvaret för denna dokumentation eftersom det från början var specialpedagogen som dokumenterade i det vi kallar behovsdokumenten. Detta har gjort att dokumenten inte varit aktuella eftersom specialpedagogen enbart träffar arbetslagen vid ca 3 tillfällen/termin. 

Så här kommer nu det som gäller på Fridaskolan Mölnlycke from idag (22 mars 2017):

Var dokumenterar vi?

• Nytt dokument döpt till ”Extra anpassningar …” finns för varje årskurs
• Använd gärna ”Behovsdokumenten …” och kopiera över information
• Se till att alla berörda pedagoger, speciallärare och rektorer har tillgång till dokumentet

Vem är ansvarig för dokumentationen?

• Mentor är ansvarig för att dokumentera
• Ta hjälp av kollegor om ni inte känner er elev tillräckligt. Innehållet är alla berörda pedagoger ansvariga för att det stämmer.
• Om ni önskar lite tips på hur ni skriver förmågor och extra anpassningar finns det ett delat dok som ni kan få tillgång till genom att maila specialpedagogen.
• Många föräldrar önskar veta vilka extra anpassningar som görs. Kopiera gärna dessa och ge dem till föräldrarna via Balder, IUP, mail eller en handlingsplan på papper.

Hur sker uppföljningarna?

• Mentor är ansvarig för uppföljningarna.
• Uppföljningar kan ske i olika konstellationer: arbetslaget, elev, föräldrar, berörda pedagoger utanför arbetslaget osv. Vilka som deltar är upp till varje specifik elev och situation.
• Uppföljningarna går ut på att vi funderar över om de extra anpassningarna ska: behållas, utvecklas, tas bort eller om vi ska prova något nytt.
• Uppföljningar görs vid 1-2 tillfällen termin förutom när det finns tydliga tecken på att de inte fungerar. Då görs uppföljningen snarast och de extra anpassningar intensifieras.
• Mentor är ansvarig för att de pedagoger som ej är med på uppföljningen skyndsamt får ta del av de förändringar som beslutats om.
• Tänk på att en Extra anpassning bör prövas under några veckor innan ni förkastar den.
• DET ÄR ALLA BERÖRDA PEDAGOGERS ANSVAR ATT LÄSA IGENOM OCH KÄNNA TILL VILKA EXTRA ANPASSNINGAR SOM ELEVEN SKA HA.

Om de extra anpassningarna inte är tillräckliga behöver vi kartlägga ytterligare:

• Vi behöver se över vilka förmågor som eleven behöver utveckla/ kompensera/ kravanpassa. 
• En kartläggning startas av mentor som tar hjälp av arbetslaget. 
• Kartläggningsmaterial finns hos specialpedagogen som även är behjälplig med att analysera resultaten tillsammans med er. 
• Vi kommer att arbeta mer med kartläggningar på vår nästa specialpedagogiska konferens.

En liten kort uppfräschning kring skillnaden mellan 

Extra anpassningar och Särskilt stöd:

”Extra anpassningar” kom till efter ändringen i skollagen i juli 2014. Pedagogernas dokumentationsbörda skulle minska genom att färre Åtgärdsprogram skulle skrivas. De extra anpassningarna skulle även sättas in snabbare utan att föregås av för mycket utredningar och formaliteter.

Ett åtgärdsprogram ska föregås av en grundligare utredning där även en bedömning av elevens behov av särskilt stöd görs. Rektor fattar därefter beslut om detta. Föräldrar kan sedan överklaga beslutet.

Vi ska enbart skriva Åtgärdsprogram om eleven har:

• anpassad studiegång
• tillgång till elevassistent
• regelbundna specialpedagogiska insatser under en längre tid
• särskild undervisningsgrupp
• enskild undervisning
• studiehandledning på modersmålet